Är du en duktig och produktiv skribent kan du tjäna en god extraslant på att skicka texter till olika medier.
Först och främst behöver du en idé, ett ämne, att skriva om. Man kan skriva om allt. Nuförtiden har många tidningar egna skribenter tillika redaktörer anställda på tidningen, speciellt inom vissa områden som mat och skönhet, men man köper i alla fall in artiklar från frilansskribenter.
Skriv om något som intresserar dig. Tänk efter om du inte har någon specialkunskap som du tror skulle kunna intressera andra. Kanske har du en ovanlig hobby. Reseskildringar kan också vara av intresse, helst då ihop med fotografier av god kvalitet.
Veckotidningar köper en hel del noveller från frilansare. Det finns de som uteslutande lever på att skriva noveller till olika tidningar.
Ska novellen publiceras i en veckotidning bör den innehålla mycket kärlek och spänning. Till en annan tidning kan den handla om vad som helst, men bäst är det förstås om ämnet har anknytning till tidningens.
Fila
ordentligt på språket och använd inte för svåra ord eller
fackuttryck. Novellen ska kunna läsas av många utan problem.
Att skriva filmmanus kräver att man vet en hel del om hur man skriver just filmmanus. Låna en bok på biblioteket eller gå en kurs.
Skicka
manuset till olika filmbolag eller Svenska filminstitutet. Bäst
säljer förstås originella historier och/eller originella grepp
på filmningen. Filmmanus kan också med lite omarbetning fungera
som radioteater.
Intressanta
recept köps ibland in av veckotidningar och andra, helst då
hela artiklar.
Håll
dig till ett tema, till exempel grillning, bär eller mat
från ett visst land.
Tänk
på att tidningar ofta har ett par månaders pressläggning, så exempelvis
en grillartikel bör lämpligen skickas in på början av året.
Ibland kan tidningar köpa in enstaka recept om de är
tillräckligt intressanta, och kanske passar in i en redaktörs
arbete just då.
Många
tidningar köper roliga historier. Betalningen är inte så hög,
men skickar man in många och ofta kan man få in lite
extrapengar. Kan du mejla in historierna behöver du inte lägga
ut pengar på porto.
Precis
som roliga historier kan hushållstips ge en extraslant. Skicka
gärna något som du kommit på själv och som alltså inte varit
publicerat förut.
Det
finns mycket kuriosa i skilda ämnen som går att sälja. Många
tidningar har små ”visste du att”, och mottar tacksamt
material.
En
del tidningar betalar för insändare. Skriv kort och klart,
gärna med inslag av humor. Undvik personangrepp och ett ohyfsat
språk. Då har insändaren en chans att komma in. (Att få
insändare publicerade utan att få betalt är förstås också
tillfredsställande, fast på ett annat sätt. Kanske kan du
påverka någon i ”rätt” riktning.
Har
du något intressant att berätta från ditt liv. Kanske skulle
det vara intressant att läsa om.
Skriv
ner din berättelse, utan alltför mycket sentimentalitet och
överdriven dramatik.
Tidningar
köper också in påhittade berättelser, om de låter
trovärdiga. Självklart får du vara anonym vid publiceringen.
Tänk
på att skriva en tydlig avslutning.
För
att kunna sälja kåserier måste du ha en väldigt personlig ton
på det du skriver. Många tidningar söker dock duktiga
kåsörer. Skicka in en personlig betraktelse över ett ämne som
du tror att inte många funderat över, vänta och se. De som
skriver väldigt bra kan få en egen spalt i en tidning.
Konkurrensen är dock knivskarp och inte ens proffsskribenter har
lätt att få en kolumn. I så fall måste du vara beredd på att
hela tiden kunna leverera nytt material.
Poesi
är väldigt svårsålt, och tas bara in av vissa tidningar.
Det
är viktigt att manuset presenteras på ett proffsigt sätt.
Du
bör ha marginaler på båda sidor, med ena sidan extra bred,
för eventuell korrektur, men även för det estetiska intrycket.
Radavståndet bör vara dubbelt och textstorleken 11-12. Texten
delas upp ordentligt i stycken med underrubriker där det
behövs. (I den här texten är underrubrikerna med fet stil, men
det är enbart för estetiken. I texter till tidningar
används genomgående samma textstorlek och teckensnitt.
Tidningen bestämmer utformningen.)
Tänk
på att inte skriva alltför långt. Korta texter är mer
lättsålda eftersom de läses av fler.
Anpassa
språket i texten till tidningen som du tänker skicka den till.
De flesta tidningar, även facktidningar vill försöka hålla en
lättsam ton för att nå fler läsare.
Alla
skribenter och författare har olika tekniker när de skriver,
och det gäller att hitta ett sätt som passar just dig. Kanske
behöver du skriva flera kladdar för hand innan du skriver ut
din text, eller så skriver du ut allt direkt på datorn.
En
anteckningsbok är bra att ha för skribenter, likaså papper och
penna vid sängen och TV:n. Idéer kan dyka upp när som helst,
och det är lättare än man tror att glömma dem om man inte
skriver ned dem.
När
du har en färdig text vet du kanske inte vart du ska skicka den.
Ett bra tips är att söka på ”tidningar och
tidskrifter” i Stockholms telefonkatalog. Ett annat sätt
är att titta i tidningshyllan på affären. Lokaltidningar
köper också in material ibland. Så småningom när du sålt en
del lär du dig att se vilka tidningar som med största
sannolikhet publicerar ditt material.
Det
är sällan material försvinner, men det händer tyvärr ibland.
Alla tidningar skickar heller inte tillbaks material. Tycker du
att du har väntat för länge, kan du ringa upp tidningen och
fråga. Får du manuset i retur ska du inte ge upp, utan skickar
det bara vidare till en annan tidning.
Betalningen
är olika på olika tidningar och är också beroende på
artikelns längd. Priset kommer du överens med redaktionen om. I
början är det lättast att vänta och se om de är
intresserade. Då får de höra av sig till dig och ni får
resonera er fram till ett arvode som passar er båda. Efter ett
tag vet du ungefär vad du ska begära i betalning. Särskilda
bestämmelser finns också beträffande arvoden till
frilansjournalister. Ring Journalistförbundet och hör dig för.
Förutom
extrapengar kan du som frilansskribent få dina tankar och
åsikter framförda till fler; din självkänsla stärks, och du
har framförallt roligt medan du jobbar.
Lycka till.
Heidi Jergovsky